fredag 27 januari 2012

Vit frid

~~

stora flingor
singlar ner
i timmar

en ny värld
tar form

inbäddad
i ljus
fridfullt
vilsam

vit ljudridå
filtrerar

i tystnaden
andas nya ljud
nya tankar
nytt liv

~~

söndag 22 januari 2012

Vem där?

~~

Vem är det som gömmer sig?
Där borta i mörkret finns något
En skugga som rör sig
i den yttre kanten
av mitt medvetande

I dunklet är det möjligt
att befinna sig
utan att bli helt avslöjad
Cirkulera runt och förvirra
skapa oro och misstänksamhet
låta rädslan slå rot

Obehaget tar tag i kroppen
och lämnar mig inte

Kom fram nu!
Visa dig!

Ur mörkret stiger någon fram
sakta med tveksamma steg
ljusskygg och illa klädd
Vi har träffats förr
och jag känner ditt namn

Ut i ljuset med dig!
Vi kan göra upp i godo
jag kan låta dig gå
om du ber om ursäkt

I avtrycken från dina skor
samlas det du ville ha
men du får gå tomhänt
Din ryggtavla blir mindre
för varje steg du tar

Gå fortsätt gå
kom inte hit igen

Du otäcka fördom


~~ ~~

måndag 16 januari 2012

Att såra eller såras

~~

"Jag vill inte såra någon" det har jag hört både mig själv och andra säga. Det är en kommentar som kan komma när man tror att det finns en risk för att det som man egentligen tänker eller känner ska uppfattas på ett sätt som gör någon annan ledsen eller illa till mods. Och av den anledningen avstår man....  Vi avstår från att vara sanna både mot oss själva och andra för att vi inte vill såra.

Vad är det som ligger bakom detta? Första tanken är att det är av hänsyn till andra som vi säger så, men jag tror att det kan vara något annat. Det kan vara av rädsla tror jag. Rädsla styr tyvärr ofta våra val och det vi avstår ifrån. I det här fallet kan det vara rädsla för att inte bli accepterad, inte vara omtyckt, att förlora vänskap, för att hamna i konflikt och kanske rädsla för de egna känslorna.
Det är bra att de här tankarna kommer. Vi ska vara rädda om varandra och tänka på hur vi uttrycker oss. Att ta hänsyn till andra är viktigt och vi påverkar varandra mycket genom vad och hur vi säger saker. Det man kan reflektera över är om det är den egna rädslan över att själv bli sårad som styr oss. Om det vi egentligen säger är "jag vill inte bli sårad" eller "jag är rädd för att bli sårad av hur den andra reagerar".

Anledningen till att jag funderar över detta är att jag härom veckan kom i en situation där jag behövde stå upp för mig själv. Tidigare har jag ibland undvikit det och bara hållit med eller försökt att ge vinkar om att jag tyckt något annat. Av rädsla för att såra eller bli sårad har jag varit otydlig. Den här gången var det annorlunda. Jag sa ifrån på ett tydligt och rakt sätt men ändå vänligt. Det gick bra. Inget hemskt hände! Ingen sårad  blick, inget ifrågasättande, ingen konflikt, ingenting. Jo förresten, ett mycket bra bemötande.

Nästa gång orden "jag vill inte såra någon" dyker upp kanske det är dags att fundera på om det är en rädd busspassagerare* som försöker gömma sig bakom orden. I så fall kan chauffören påminna passageraren om att sitta ner och ta det lugnt. Chauffören vet ju vart bussen är på väg och kan tryggt och säkert köra dit utan att styras av sina rädslor.

*(Läs gärna blogginlägget 'Att vara busschaufför' som handlar om att våra tankar styr oss, det finns bl.a. under etiketten Betraktelser)


~~ ~~

måndag 2 januari 2012

Avslut och avstamp

Det är hoppfullt på något vis med årsskiften. Ett nytt år, en ny chans, nya mål och möjligheter. Ett sorts bokslut då man kan sammanfatta och göra avslut. Avslut är inte alltid så enkla att få till på ett bra sätt, men när man avslutat finns det en ny början. När man har gått igenom, sorterat och summerat, då finns det möjlighet att välja vad man vill lämna därvid och vad man vill ta med sig. Sedan är det dags för avstamp. Att ta sats mot det okända, mot möjligheterna och in i det nya. I ett avstamp har man en riktning, en önskan om vad man vill åstadkomma och en idé om vart man vill landa. Det kan gå lite hur som helst. Det beror bland annat på vilken kraft, energi och beslutsamhet som man har med sig i avstampet men det som förblir det viktigaste är viljan och lusten. För även med väldigt lite energi kan man komma en bit och det kan bli en väldigt fin landning.

I mitt avslut kan jag konstatera att jag har varit med om mycket under året och också åstadkommit en hel del som jag är glad över. Det största är att jag blev klar med en restuppgift från min vidareutbildning och nu fått min examen som specialpedagog. Det är jag oerhört glad och stolt över!
I mitt avstamp har bestämt mig för att varje dag försöka göra något som jag mår bra av. Det är inte bara en önskan om att göra roliga saker utan ett sätt att få den egna hälsan i fokus. Att ta vara på stunden ska bli ett sätt att leva hoppas jag och jag ser fram emot alla små må-bra-stunder av olika slag!



~~ ~~