Skicka vidare

~~

Allt som oftast händer det att något inte blir som man tänkt eller hoppats. Det kan vara i stort eller smått och det kan lätt leda till besvikelse och irritation. Ibland sitter känslan kvar och förstör mer än vad det är värt, dåligt humör är ingen rolig följeslagare.

Ett uppmuntrande ord, ett leende, en kram eller någon som gör något litet extra kan förändra allt. Det behövs inte mycket för att bryta det negativa eller för att se det goda igen. Vi kan hjälpa varandra att locka fram känslor av glädje och optimism.

Idag började min dag med en liten besvikelse och jag var irriterad, men sedan läste jag några ord av en vän som beskrev sin livssituation. Hon och hennes familj har stora utmaningar att hantera i sina liv och hon avslutade det hon skrivit med en önskan: Gör någon lite extra glad idag! Ge någon ditt leende, säg något uppmuntrande till någon i din omgivning, bli inte irriterad på det du brukar utan se det från ett annat håll idag.

När jag hade läst hennes ord var all min irritation borta. Jag kände en stor tacksamhet över att orden hjälpte mig att lyfta blicken och se bortom min egen lilla besvikelse. Livet är större! Vi behöver varandra och kan ibland göra en större skillnad än vad vi förstår. Leenden smittar och uppmuntran värmer. Någon annans ord kan få oss att se vår egen situation ur ett annat perspektiv. Gör en skillnad för någon idag, ge någon ditt leende, din uppmärksamhet eller några värmande ord. Tag väl hand om dig själv och gör någon annan lite extra glad idag!

Foto: Anneli Bringerud

~~

Inom normalspannet

~~

Normalitetsbegreppet är något som kan diskuteras och vad som ingår i det kan vändas och vridas på i all oändlighet. Om man vill. Den stora variationen på mänskligt beteende, förutsättningar och begränsningar gör oss alla till mångfasetterade människor med unika kombinationer av egenskaper. Det är fantastiskt att vi alla kan vara så olika och ändå, samtidigt, vara så lika. Olikheterna gör oss unika och likheterna gör oss till en enhet.

När vi använder ord har vi olika erfarenheter, värderingar, kunskaper och idéer som präglar hur vi uppfattar orden. Ordens betydelse och innebörd är olika för olika människor och det medför också att vi missförstår varandra. Vi använder samma ord och tror att andra menar det vi själva menar men innebörden kan variera mycket från person till person.

Det kan leda till misstänksamhet, konflikter, frustration och till att vi känner oss sårade och kränkta eller rädda och oroliga. Som tur är leder det också till väldigt roliga missförstånd ibland, som vi kan skratta gott åt.

När man använder "normal" som ord för att uttrycka något som har med människor att göra blir det komplicerat på flera sätt. Vem sätter normen för det normala? Var går gränsen för vad som kan räknas som normalt? Begreppet kan användas med olika syften och anledningar. Ibland slår det fel.

Jag har många tankar om de begränsningar och men jag har efter min utmattningsdepression. De har gett mig nya förutsättningar som jag försöker lära mig att leva med och utifrån. Bland annat händer det fortfarande att jag kan få svårt att tala och jag har funderingar på att undersöka möjligheterna till en diagnos. Idag fick jag veta att en läkare sagt att min symptombild föll inom normalspannet. Jasså?! Hur tänker man då? Är det normalt att ha afasi-liknande symptom? Finns det forskning om vilka symptom som är vanliga 3½ år efter att kroppen tagit slut på kraft? Afasi som term finns inte med bland symptomen på utmattningsdepression men är mycket vanligt efter en stroke. Innebär det att det är obekvämt att se att en utmattningsdepression kan ge nästan lika allvarliga skador? Ja, idag blev jag arg. Jag tycker att det var en väldigt enkel lösning för den personen att säga "det faller inom normalspannet". För mig betyder orden antagligen något helt annat än för den som sa dem. Kanske var de sagda i tron att de skulle förmedla att det inte är farligt, vad vet jag. För egen del tycker jag att det är frustrerande att inte mina erfarenheter och svårigheter blev tagna på allvar för med de orden blev det enkelt att avfärda min fråga om en eventuell diagnos.

Ilskan ger mig kraft och återigen blir jag inspirerad till att gå vidare med mina tankar och idéer. Inom mitt normalspann ryms både diagnoser, forskning, ordlekar, funktionshinder, poesi och mycket annat.

Tranströmer

~~

Hans ord talar högt
Nobelpris och hyllningar

Han ler i tystnad



~~

Dina ord

Utan föraning
hände det

dina ord
svingade sig
genom luften

tog vägen
genom mina öron
snirklade sig
igenom gången
vibrerade mot
trumhinnan

fortsatte
i slow motion
upp till hjärnan

stannade till där
ett ögonblick

för att få mig
att förstå

slutligen
singlade de ned

likt en fjäder
som sakta
dalar

för att landa
i mitt hjärta

utan föraning

förändrades
livet


~~ ~~

Vi blir till i varandras ögon

Framgångsrik. Det är inte precis det ord jag skulle välja för att beskriva mig själv. Ordet framgångsrik är väldigt värdeladdat. Det är nära förknippat med en lyckad yrkeskarriär. Om man ser till de yttre faktorerna och ytligt bedömer min situation ser man följande: En medelålders kvinna som arbetat inom barnomsorgen i ett tjugotal år med en oavslutad vidareutbildning, som varit sjukskriven i 2½ år och som nu är utförsäkrad sedan 4 månader. Det låter inte som definitionen på framgångsrik. Ändå var det just det ordet som en vän använde för några veckor sedan när hon i ett sammanhang skulle beskriva mig! Jag blev först alldeles ställd och sedan blev jag rörd till tårar… Hon skrev att jag var ”en vän som har lärt mig mycket om stress och som är en fantastiskt framgångsrik person på många vis”. De här orden har förändrat mig.

Jag förstod att hon bland annat tänkte på allt det som jag har gått igenom de senaste åren, allt det jobb som jag har lagt ner på ett inre förändringsarbete, att jag lärt mig att sätta upp små men rimliga mål och tillåter mig att glädjas när jag nått dem och att jag fortsätter att sätta upp nya mål och hela tiden strävar framåt. När man är långtidssjukskriven är det lätt att börja tvivla på sig själv, sin kompetens, sin förmåga, sin framtid. Många gånger har jag undrat över när jag kommer kunna börja arbeta igen, hur mycket jag kommer att klara av, vad jag kommer att klara av. Frågor fulla av tvivel och ovisshet.

Min väns ord gav mig ett nytt perspektiv på mig själv. Den som är framgångsrik klarar av saker. När jag tänkte efter så har jag klarat av otroligt många saker. Det har jag vetat om tidigare också. På ett intellektuellt plan har jag varit nöjd och stolt över vad jag har åstadkommit. Men de här orden gjorde något annat med mig. Jag fick ett nytt sätt att se på mig själv. Från att ha varit fylld av frågor om hur, vad och om jag ska klara av saker är jag nu fylld av en helt annan inställning. Den som är framgångsrik klarar av saker. Hur, vad och om är inte längre väsentligt. Jag ser med tillförsikt och glädje på framtiden. Faktum kvarstår, det är osäkert när jag kommer att kunna börja jobba, jag vet inte hur mycket eller vad jag kommer att klara av, men min självbild är förändrad och det gör hela skillnaden.

Jag är framgångsrik, jag klarar av saker!

~~ ~~

Avtryck

Alla dagar du varit till glädje för andra
Alla gånger du gett ditt leende till någon
Alla uppmuntrande ord du uttalat
Alla varma blickar du givit
Alla skratt du varit upphov till
Alla kärleksfulla handlingar du utfört

Du lämnar avtryck
hos andra
i ditt liv

~~~~~

Genklang

Foto: Anneli Bringerud

¨¨ ¨¨

Ett vulkanutbrott på Island

två hundra mil bort

luftrummet stängs

En fjärils vingslag i Brasilien

kan det orsaka en tornado

i Texas?

Något händer

bortom vår horisont

kan vi ana det?

Mina handlingar och ord

ger genklang

långt längre bort än jag förstår

¨¨ ¨¨