Här är två dikter som jag skrev i våras. De kom till när jag ville göra ett försök att förklara hur utmattningen fortarande påverkar mig ibland. När min hjärna får för många intryck tar energin slut och jag kan få svårt att tala.
Hjärntrött
Ibland blir jag hjärntrött, jag vet när det händer
det är inte farligt men otäckt ändå
Vill säga Dig något men orden är borta
jag vet att jag har dem, men vet inte var
Att leta är lönlöst de finns inte bara,
en känsla av tomhet är det finns kvar
Förvirring i hjärnan och yr utav trötthet,
har svårt att sortera de tankar jag har
Då måste jag vila och tänka på inget
så kraften kan komma tillbaka igen
Hjärntrött igen
Det hände igen nu, jag gjorde för mycket
jag vet vad jag orkar men vill lite till
Måste acceptera och följa rutinen
det finns inte krafter till det som jag vill
Det visar sig tydligt för hjärnan blir långsam
förmågan att prata försvinner en stund
Att frambringa ljuden och forma till munnen
samt använda tungan är omöjligt nu
Att få orden till tal är för komplicerat
allt går i slowmotion, min hjärna är trött
Jag pekar i stället och använder kroppsspråk,
att tala med blicken det funkar det med
All kraft är helt borta och kroppen känns tung då
nu måste jag vila, ge hjärnan en paus
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar